tisdag 2 december 2014

Malin leker filosof

Jag tänker ganska ofta på konstiga saker. Jag kan sitta och älta på ett problem, eller en fråga hur länge som helst. Oftast blir det då jag går hem från skolan, då jag kör mopo långa sträckor, innan jag somnar och då jag sitter ensam i bastun.
Jag är även sådan som person att jag alltid vill hitta lösningen. Till exempel har jag en tendens att försöka memorera de frågor jag inte kan i ett matematik prov så jag kan lösa dem hemma med hjälp av kursboken. Annars sitter jag bara och ältar över de matematiska problemet och mister både matlust och sömnen.

Jag har alltså ett liknande problem som pythagoreena (stavning), de som skulle förklara hela världen med hjälp av matematik, men misslyckades då de reella talen uppkom (så som PI m.m) Jag har samma sak, men jag vill förklara allting med biologi, psykologi, matematik och historia. Allt i en ända röra. Jag har ingen som helst kunskap annat än de obligatoriska kurserna som hör till det finska gymnasiet i hälften av de nyssnämnda ämnena. Men om man kan tillräckligt, borde inte världen vara ganska begriplig då? Hit tills behöver man säkert lägga religion och andra humanistiska ämnen, men jag är inte så insatt i dem.

Men till sak. Jag har funderat över J-kurvor. Detta är alltså ett sätt att förklara djurs tillväxt. Man kan tala om både J- och S-kurva, av vilka S-kurvan är bättre. Den är mera stabil och utmanar inte alla andra arter omkring den, miljöfaktorerna och miljöns hållbarhet.
Ett djur som lever enligt en J-kurva äter upp sig och förökar sig i sådana mängder att en till sist "slår i taket" och nästan dör ut, för att sedan börja på samma sätt igen. Det jag menar är alltså att det blir så många av arten att maten tar slut, rovdjuren blir fler och sjukdomarna börjar lättare sprida sig. Deras revir blir större och de börjar komma in på varandra.
J-kurva

S-kurva

Då vår biologi lärare bad oss räkna upp djur som lever enligt en J-kurva så var det lätt. Vi började med gnagare och andra däggdjur för att sedan gå in på lite andra sidospår och över till fiskar och dylikt. Men då han bad oss ge ett exempel på ett djur som lever enligt en S-kurva var det ända vi kom på människan. Jag blev väldigt irriterad på det här, då jag av princip helst vill ha lite fler exempel, så man kan se det från olika synvinklar, men hur jag än försöker så kommer jag inte på något annat däggdjur än människan.

Man kan säga att jag orsakar problem för mig själv, för då jag inte kom på några fler däggdjur frågade jag mig själv att varför människan då? Vad har vi som alla andra däggdjur inte har? Vi kan föröka oss när vi vill, vi kan döda då nån kommer för nära i på (revir), Det ända jag kommer på är att människor har ett samvete, som de håller sig till. Men djur kanske med har samveten, vad vet vi? Det är ju inte bara att fråga att känner du dig dum som åt den där korven för en timme sen? Kanske de inte minns, men vi kan inte kommunicera med djuren, som vi gör människor emellan. Så vi vet inte om vi skiljer oss från djuren, egentligen.

Så, tillbaka till J-kurvan då. Om människan inte har något som skiljer den från däggdjuren, så borde vi alltså även höra till J-kurvan. Alla däggdjur, oberoende om de är heterotrofa (äter växter, men blir uppätna själv) eller predatorer (köttätare/lever på andra, men blir inte uppäten själv) så hör de till J-kurvan. Då predatorerna äter heterotrofa djur och de heterotrofa växer i mängder, så växer även predatorerna, eller hur? För det finns mat. Alltså växer människan med i en J-kurva, så vi har mat och bra tider, kommer det mera barn. Vilket syns i fd. tillväxtpyramid.



Om människan alltså då hör till J-kurvan, vad är det då som är vårt fall. Varför faller vi och när faller vi. Då jag tänkte på det här kom jag att tänka på en sak min historia lärare sa till oss en gång. "Människan har varit på väg att springa in i väggen flera gånger, men alltid kunna undvika det i sista sekund." När är vi oftast på väg att springa in i väggen? När dör mest människor? När kan vi börja om på nytt? Jo, efter krig. Alla krig som vi har utkämpat så har varit som vårt fall i vår J-kurva. Sedan börjar vi om och om starten blir en dålig fred t.ex. så kan vi vara säkra på att det kommer ett till krig. Så, hur bra var freden efter andra världskriget? Borde Putin ha makten? Om inte Putin, vem? Borde resten av världen ställa sig mot ett land? Vad händer om de blir osams? Hur skall vi klara oss ut laman? Japp, frågorna fortsätter och ingen kan svara, för ingen vet mer än vad som berör dem själva.

Jag är alltså bara en studerande vid ett gymnasium som inte kan så mycket om världen. Jag har bara min utbildning från grundskolan och två år bakom mig i gymnasiet.
Va tror ni? Kan människan höra till J-kurvan? Är vi tillräckligt utbildade? Borde alla ungdomar skickas så fort som möjligt till arbetslivet, så vi kan fortsätta kriga?

// Malin 17 år

2 kommentarer:

  1. Intressanta tankar du har, man börjar själv också tänka lite efter. Själv började jag i gymnasiet först i höst och jag har hela tiden lust o veta mera om saker :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bra med en sund hunger för lärdom. Du kan ju ta över från mig och be lärarna svara på så knipiga frågor som möjlig. :) Bra frö dem att tänka till lite emellanåt. :)

      Radera