söndag 1 februari 2015

Byte av portal

Hejsan!
Jag byter nu portal, så ni hittar nu mera min blogg under adressen:
http://nouw.com/MalinAlina

Hoppas ni ändå fortsätter följa med bloggen :)

// Malin och Rinja m.f.

torsdag 29 januari 2015

finnhästar

Min "åsikt" eller intryck kanske mera av finnhästar ha varit lite varierande under de 7 senaste åren jag ridit. Kanske är så mycket som shettisar, finns i alla de sorter, men även för att jag vet inte vad jag skall tycka om dem. Visste är de söta och de är otroligt nice att rida en väl skolad finne, men tillika är de inte min stil på häst. Så mycket tycker jag ändå om dem, att om jag flyttar utanför Finlands gränser och skaffar eget stall, så skall jag ha en finne. Helst egen uppfödning med ett väldigt tufft finskt namn. Som typ Ilopilleri eller Huippu (har många fler på lager) Dock vill jag att den skall ha kiva släkt och bra förutsättningar i båda grenarna.

Varför jag börjar prata om finnhästar nu helt plötsligt, är för att min onsdag var ganska fylld med finnar. Jag red först på dagen Viipotti, med vilken jag for bommar och små hinder. Andra skulle kanske kalla det kavaletter, men för oss är det typ redan hinder. Vipsu var helt super nice att rida. Hon lyssnade bra och kom snabbt tillbaka. Då jag rider för Iia, brukar hon säga att rida större steg, utan att hästen far hårdare, så att allting omkring susar förbi i samma takt som tidigare, men steget blir längre. Igår var första gången jag kände att jag verkligen lyckades med det med Vipsu. Jag red en travlinje med upphöjda bommar och några små "hinder" på höst 50 cm. Jag avslutade med en oxer, vilken hon först tyckte att var lite skrämmande, men sen var super kul.
Jag är ganska glad över hennes framgång. Hon drar inte alls lika hårt iväg då man hoppar mera och jag har till och med klarat av att rida henne i lättsits, vilket brukar göra henne väldigt stressad och framtung.



Ni som inte känner Viipotti, så är hon ett finnhäst sto på 14 år som tävlar Lätt A dressyr och är väldigt dressyr inriktad, då ägaren inte är så glad på hoppning. Jag har nu fått hoppa en henne några gånger samt rida henne vanligt och det är ett sant nöje. Så väl skolad och pålitlig.

Tillbaka till min dag. Senare på kvällen åkte jag och mamma vidare till ett annat stall där jag provade en annan finne. Detta var för att ägaren ville se hur bra jag kunde rida, om hon skulle våga låt mig klättra upp på hennes yngre hästar med. De här finnen var då alltså 7, men hade varit skadad och var tydligen allmänt svår. Hon kallades Hjärta och var precis som namnet säger. En super snäll liten finne. Då ägaren berättade om henne, lät det som om hon var halvt omöjlig och väldigt jobbig. Kan inte säga att jag inte skulle hålla med, men inte var hon så jobbig som jag hade trott efter ägarens berättelser. Hon var väldigt envis, en typisk dam på det sättet, men det är jag ganska van vid, tack vare Rinja. Bestämde hon sig att nä, så gjorde hon inte det, men tyckte hon att jo, så for hon. Hon var tidvis väldigt bra och tidvis väldigt tom. Det var en ständig balansgång mellan att vara bakom skänkeln, framför skänkeln, på betet och bakom betet. Nu låter det som om hon skulle vara väldigt orolig, men hon hade viss små glimtar som var helt super. Oftast var det i traven. Hon hade svårt med galoppen och då jag tyckte att det inte gick något vidare jublade ägaren och flickan som brukade rida henne. Hjärta far alltså iväg i galoppfattningen. Lättast fick man galopp på en blom och då for hon sedan hårt. Tur så är jag inte så fart rädd av mig, så jag fortsatte jobba fast det gick fort och så efter några varv på cirkel fick vi balansen och hon gick super fint. Till och med i höger, som var det svårare.


Jag är fullt medveten om att hon går bakom lodlinjen här och det var det jag
försökte jobba bort hela passet. Det här är ändå från sluttraven, då lät henne sträcka på halsen. 



Detta var alltså min finnhäst dag. Vad tycker ni om finnhästar? Låt mig få veta i kommentarerna :)

// Malin

måndag 26 januari 2015

Rinja update

Hejsan!
Ja, nu har det hänt en hel del på Rinja fronten. Jag kan ju börja med att säga att hennes vänster framben är väldigt olycksbenet för tillfället. Allting beror i och för sig i grund och botten på samma sak. Hennes 30 cm ben har för tillfället 4 skador på sig. Dock verkar 2 av dom åtminstone bli bättre hela tiden.

Hon har alltså då den opererade delen ovanför knät som för tillfället läker. Bak på hennes sena har hon ett sår som hon fick pga en smörja som vi trodde skulle hjälpa med huden reagerade väldigt stark och bildade sår istället. Detta putsade vi två gånger om dagen med betadin tvätt någon vecka ända tills hon fick sin tredje skada/reaktion. Hon har börjat lossna skinn på frambenet. Det är inte så farligt som det låter. Det ser ut som skavsår, men på framsidan av vänstra frambenet. (Bild kommer)
P.g.a detta så fick vi sluta skölja benet då veterinären trodde att det kunde vara svamp eller något som orsakats av tvätten av senan. Då man tar på det känns det lite som mugg, men på framsidan av benet. Nu håller vi bara tummarna och håller ögonen öppna så det inte sprider sig till någon annan plats.
Den fjärde skadan är en lätt senskada. Kan inte säga att jag vet om någon senskada kan vara lätt, men den är väldigt liten i alla fall. Teorin är att hon i uppvakningen råkat sparka till den. Dock sa vår veterinär att det inte borde vara någon orsak till mera skrittande, utan att med bindlar och boots kan vi fortsätta ta igång henne.


På tal om att ta igång, så har jag nu börjat trava. Rinja tycker det är super kul att få gå hårdare än skritt och slippa alla serpentiner och volter, som jag hållit på med den senaste tiden i skritten. Hon är nog styv och har inte den traven som hon hade innan hon blev sjukledig, men det är ju ganska självklart att det ter på den om hon inte travar. Vet inte vad jag skall tro om galoppen, då jag inte galopperat henne sedan då vi var till Kangasala i november. Hon har nog hittat på att hoppa till i traven, men av någon konstig orsak gör hon inte lika stora skutt i trav som i skritt. Dessutom borde hon få gå ut i större hage om nån vecka. Undrar hur hon kommer vara efter det, men det får väl tiden visa.

Det här med att ta igång Rinja känns som att rida in henne igen. Se till att inte trava för mycket, gör saker igen och repetera det du gjorde sist. Ta med lite svårare saker varje gång, men inte för svåra. Och för allt i världen, hålls på om hon försöker med något. :)

Detta var vad jag hade att berätta, hoppas ni har haft ett bra veckoslut, för det har i alla fall jag :)

Saknar detta så ♥

// Malin

lördag 24 januari 2015

Mina Livsmål

Jag har nu på sistone börjat fundera på vad jag egentligen vill ha ut av livet. Efter högstadiet var det ganska självklart att jag skulle till gymnasiet, så funderade inte så mycket på vad jag gjort och skall göra i mitt liv då. Men nu, har jag nästan hela världen öppen för mig. Så här kommer en lista på 5 mål jag har i mitt liv

1. Leva så friskt som möjligt
Jag är inte ofta sjuk. Tror jag varit borta från skolan allt som allt 6 dagar p.g.a sjukdom under de senaste 3 åren. Dock hoppas jag på att få hålla det så här, livet ut.

2. Leva lyckligt
För mig är lycka viktigare än rikedomar. Jag hör ofta mina kompisar skämta om att de skall gifta sig rika och sedan ha stora hus och söta barn. Dessutom skall ju de här miljonär-killarna var ur snygga och väldigt snälla. Okej, inga fel på att drömma om dem, men jag vill ha ett lyckligt förhållande, utan pengar om de så krävs. Jag vill kunna stiga upp från sängen varje dag och vara lycklig över vad jag har och se de fina i alla stunder.

3. Ridbyxor all day
Mitt absoluta favoritplagg är ridbyxor. Skulle jag få bestämma skulle jag gå med ridbyxor hela dagarna och detta är ett av mina livsmål. Jag vill ha ett sådant yrke att jag kan gå omkring med ridbyxor alla dagar och överallt.
I love them ♥

4. Se mycket
Jag vill se så mycket som möjligt. Hoppeligen kommer denna teknik boom att försvinna så jag kan sitta i min gungstol som 80 åring och berätta för mina barnbarnsbarn om allting jag sätt. De skulle sitta med ögon stora som tefat och föräldrarna skulle sucka och säga; "Inte den igen, berätta något annat."

5. Gör något för andras bästa.
Som jag många gånger har skrivit på bloggen vill jag jobba med hästar, men jag vill väldigt gärna göra något som är bra för andra än mig själv. Jag vill hjälpa människor, genom hästarna. Så kanske då jag tröttnar på mitt privatstall med tre egna och några tillridningshästar, skulle jag börja med någon form av "stallterapi" för behövande.

// Malin

onsdag 21 januari 2015

Säljer!

Jag har tänkt sälja min KL dunjacka som köpte för ca. 4 år sedan på HIHS:en. Den är väldigt lite använd, då den fungerat som "finare jacka". Storlek M och betalade 320€ för den då jag köpte den.
Man får ge bud på den antingen i kommentarerna eller via min fb.
Jag vill helst ha mer än 250€
Helst vill jag inte börja med postningsrumban, så om man avhämtar blir jag mycket glad. ☺
//Malin

söndag 18 januari 2015

5 hästar, en dag

Igår hade jag en ganska fysisk jobbig dag. Jag red 4 hästar och gick med en. Då är frågan; varför tar jag så många hästar? Jo, jag vill rida så många som möjlig nu medan Rinja är på "sjukledigt" så jag kan se något positivt komma ur skiten. Så, jag red Pale, Natte, Felix, Rasse och gick med Rinja.

Pale red jag alltså först. Jag hade lovat Sandra att jag skulle komma och rida honom. Har haft en hel del annat nu i veckorna, så har inte kunnat fara och rida honom tidigare. Jag hoppade alltså Pale. Vi gjorde mycket gympa övningar, vilket bestod av en gympa serie på ena långsidan med varannan bom, varannan kavalett. Jag tycker han har mycket bättre kontroll på sina ben nu i galoppen, men i traven har vi lite att öva på ännu. Dessutom blir han lät bakom skänkeln, så har en bit kvar, men vi har nog kommit lite framåt åtm. Nog för att det säkert skulle gå ännu bättre om jag red honom oftare, men jag har som sagt tyvärr inte tid.




Efter det här åkte jag hem för att äta och sedan åka till nästa stall. Jag gick ut och gå med Rinja innan Janni och hennes pappa kom med Rasse och Camu. Jag ledde henne bara. Hon var lugt, men jag vågade inte riskera något, då hon bockat av mig dagen innan och det inte var någon annan i stallet då. Om detta kan kan man läsa på min och Idas gemensamma blogg här (http://heyhutch.blogspot.fi/)

Då de kom med Rasse och Camu lastade vi ur och jag gick ni i manegen med dem för att ta av alla transport skydd och tecken. Jag hoppade upp och började rida. Rasse ar väldigt energisk, då han tydligen inte blivit helt ordentligt riden på några dagar. Vi red lite bommar, både i trav och galopp och avslutade med en kavaletti linje. Rasse kändes helt bra och hade ett passligt sug mot hindren. Ända var väl att han blev ganska stel då Aplari och Darco kom in i manegen samt hans små protester då man sa till på skarpen.

har inga bilder på Rasse,
så nu får "njuta" av en selfie
Natte var på tur efter Rasse. Då Janni och hennes pappa hade åkte ryktade jag genom Natte, sadlade och tränsade innan jag gick ut med henne. Hon var helt positiv till jobb, men ganska styv. Hon saknar ju hockar på framskona, då hon har någo specialskor, så hon spänner sig ganska bra då man går ut med henne. Jag red ganska lätt. Mycket lättrav, galopp i lättsit samt mycket böjningar och vikningar, så hon kom igenom ordentligt. Jag red ca. 1 timme och i slutet var hon riktigt nöjd. Då jag kom in med henne så hade mamma kommit till stallet. Hon hade varit i Hesa med min lillebror. Felix stod nästan klar i solariet och jag hade bara att sadla och tränsa. Dessutom sa mamma att hon tar Rinja, så jag behövde inte upp å henne, fast jag mentalt förberett mig på det.



Felix var även han ganska styv. Jag travade på lång tygel mest och galopperade fram honom i lättsits på lös tygel en bra stund innan jag jobbade honom i 10 minuter. Då han gav efter i båda varven ansåg jag mig klar, då jag ändå är så stor på honom. Men roligt är det att rida ponny ibland. Önskar jag hade en liten häst, så jag inte behövde sakna ponnyna så mycket. :)



// Malin

onsdag 14 januari 2015

Stress och press

Som många säkert vet så går jag sista året i gymnasiet. Vilket betyder att om några veckor börjar mitt läslov. Alltså skall jag gå upp på morgonen, läsa en massa inför mina student skrivningar och sedan gå och sova igen för att göra precis samma sak nästa dag. Eller, så ser jag det, men vet att det inte kommer sluta så. Men hoppas kan man.

Förutom paniken över vad jag skall göra i sommar, så ar jag 50 miljoner andra saker som snurrar i huvudet på mig. Borde jag hitta på något mera, nu når Rinja ännu är "sjuk"? Borde jag försöka fara utomlands och jobba i sommar? Var skall jag hitta ett sommarjobb där jag kanske kan få lite bättre betalt än förra sommaren? Kommer jag någonsin få mitt körkort? Kommer jag in till Flyninge? Vad gör jag om jag inte kommer in? Skall jag söka in till något annat än Hippolog? Detta är bara en bråkdel av de frågor som snurrar i mitt huvud för tillfället.

Jag känner även en viss press att uppnå alla dessa mål. Jag vill få bra i skrivningarna, men tillika vill jag tävla och komma framåt i min ridning, vilket jag tyvärr inte gör för tillfället. Jag vill hitta ett jobb, så min konton inte visar 0,03e hela tiden och jag vill ha möjlighet att ta det lugnt. Men nej, jag stressar så att jag inte orkar upp på mornana, jag stressar till skolan, genom skolan och över allt. För medan jag gör något, borde jag göra något annat. Då jag kommer hem och tror att jag kan slappna av, möts jag inte av irriterade blickar som meddelar att jag inte skött en del igen. JO TACK JAG FÖRSÖKER!

Jag är helt medveten om att det är mitt eget fel att mitt liv ser ut så här. Jag vill göra en massa och gör en massa. Men inget värkar räcka och allting klimpar bara ihop sig mot mig i slutet.



Avslutande tänkte jag göra en liten Rinja update.
Jag har nu börjat skritta henne från ryggen. Har gjort det nu i en halv vecka och med mig har hon varit helt bra, lite busig med mamma. Idag märkte vi igen att hon hade ett nytt sår. Den här gången på framsidan av vänster fram ben. Som om vi inte hade nog med bekymmer.
Läkaren sa ju att om allting går som på Strömsö så borde hon bli i tävlingsskick till senast Juni, men Strömsö finns inte i min värld, så kan väl hoppas på att göra minst 2 starter med henne under säsongen. Dessutom har vi ju Pursiainens "fynd" kvar att fixa, så få se ur mycket tävlingssäsong det blir det här året..
första gången på 2 mån. 

Senast skrittade vi ensamma i manegen. :) 
// Malin